Aayy aaayy CAPTAIN!
Idag hade jag ingen skolan, och jag vet, jag vet, jaag veeeet hur dåligt inflytande jag har på Noshin eftersom hon planerade att skolka så fort min information ringde i hennes öron. Det första vi gjorde var att storhandla. Jag har dubbla känslor inför att storhandla. Å ena sidan känner jag mig praktiskt och nyttig. Jag hanterar vagnen världsvant och kryssar runt i butiken som en stolt kapten. Jag ser mig själv som befälhavare över matvagnen och varorna som landar i den. Jag beordrar min flickvän med en myndig röst samtidigt som jag pekar med hela handen där har du saltgurkan, passa på att ta pastan också!
Men å andra sidan finns det inget världsvant med att storhandla och inget spännande heller. När jag kommit ur illusionen om att min matvagn är ett fartyg och min flickvän är min förste styrman då brakar luftslottet samman. Jag känner mig som en flerbarnsmamma från Hudiksvall iklädd en lång nopprig fleecetröja, som domderar sin snoriga unge att hämta en saltgurksburk.
